"Entreprenörskap i all ära - men vad är det för fel på vanliga jobb?"

Det var härligt att vara tillbaka i Huffre igår. Och dagen startade fantastiskt. Min fantastiska vän och utmanare”Astrid Lindgrenshembygd”-Jytte anordnade en konferens tillsammans med Rektorsakademi-Fredrik där frågan. ”Entreprenörskap i all ära, men hur gör vi vanliga jobb attraktiva?” Frågan är formulerad av forskaren Peter Waara som även tittat på ungas syn på framtiden på landsbygden. Alltså en guru i mina kretsar.

Per Dahlbeck från lärarutbildningen på Malmö Högskola pratade om problemet som nya lärare ställs inför, där den dialogbaserade och formativa utbildningsmetoden som de lärt sig inte passar in på auktoritärt/traditionellt skolade elever.

Uppmaningar från läraren om ”skriv det ni tänker på när ni hör ordet kärlek, hur känner nu, vilka färger ser ni, vad händer?” bemöts av ”hur många sidor?”.
Om läraren då förklarar att mängden inte spelar roll, utann att det är innehållet som är det viktiga – kontrar eleven med ”så då behöver jag inte skriva något..”

Per Dahlbeck har märkt att det dröjer inte många år innan dessa lärare har trillat in i den traditionella rollen och med en suck svarar – minst ett A4.


Jag hade även förmånen att få lyssna till Mats Trondman för första gången. Under 90 minuter lyfte han fram sin forskning på ett sätt som vara beblandat med mycket humor. Från att den unga människan har strävat efter att bli något – så strävar dagens unga efter att bli någon. Man ÄR inte längre sitt yrke, utan det går mer mot att man ”jobbar som”…

En annan mycket relevant sak är den förlängda tonårstiden, och glappet mellan barn och tonåring. Att bli ”vuxen” är inte lockande. Sjävl kom jag på mig själv, då jag för några månader sedan gjorde ett ”din egentliga ålders”-test på facebook. Genom att svara på en massa frågor om hur jag bodde, vad jag föredrog för mat, hur ofta jag dricker öl och vilken typ av anställningsform jag har så beräknades min ålder.

Jag blev 39,5år. Det första jag gjorde var att radera applikationen från min sida. Inte fan vill jag verka vara 40. Även om jag trivs alldeles utmärkt med mitt jobb, mitt hus, min bil och min smak för mild cognac och rökig whisky.


Peter Waara så slutligen hade sammanfattat en hel hög med svar på den ovanstående frågan. En trendlinje verkade vara att det behövs bra förebilder som visar upp de yrken som inte går ut på att synas i tv eller höras i radio.
Hur vuxna pratar om dessa yrken spelar större roll än vad man kan tro. Många vuxna pratar om ” det är lovvärda personer som arbetar inom vården, det är ett viktigt och bra jobb”. Samtidigt som de säger till sina egna barn ” du ska ju plugga vidare och bli något inom juridik/media/utveckling”

Sverige behöver inte en befolkning där 50% har 120 högskolepoäng. Istället behövs folk som trivs på sitt jobb och som inte är rädda för att skola om sig om motsatsen visar sig. Vi behöver även arbeten som låter sina anställda vara entreprenöriella på arbetsplatsen.

En fantastisk bra dag. Jag har ett fantastiskt bra jobb…

Med ljusets hastighet till historien

Alla har vi sett Klassfesten med Björn Kjellman, så när jag i lördags knallade iväg till statshotellet i Eskilstuna så var det med en innerlig önskan om att inte få uppleva den i verkligheten.

När 1997års version av 9c från Skiftinge träffades var det bara 8 som dök upp. Inte direkt överraskande med tanke på den mindre skojiga stämningen som vi drogs med de nio åren i grundskola. När jag tidigare samma dag såg på Internet vilka som anmält sig så var jag till och med tveksam till om jag fortfarande skulle gå. Tänk om det blir som filmen och att jag får för mig att ge igen för gammal cheddar?

Tack och lov så uteblev filmvisningen och allt blev bästa möjliga. Jag fick en känsla av att alla var ärligt intresserade av vad alla andra gjorde och inte som i filmen, intresserade av att berätta om det egna livets framgångar. Alla verkade lyckliga och nöjda med sig själva och sina liv. (Vilket kanske är en förutsättning för att du ska vilja gå på en klassfest?)

I ett samtal med en klasskamrat sa jag något om att ”vi hade ju inte så bra stämning i klassen”, han då tittade på mig helt oförstående. Det fick mig att under resan hem fundera på om det kanske var så att det egentligen var bra stämning i klassen, men att jag och några till inte fick ta del av den. Om jag hade frågat beteendevetaren på kursen i torsdags så hade han kanske till och med sagt att jag valde utanförskapet under grundskolan.

Jag fick i lördags en möjlighet att måla om den bild som jag hade av de gamla kamraterna. Det är obeskrivligt skönt att helt få släppa de negativa känslor som de nio åren lämnade efter sig och se vad tio år kan göra för skillnad.

- pip -

Även om det var spännande att träffa de som man tampats med i nio år så var kvällens absoluta höjdpunkt ändå mötet med Rasmus. Vi pratade länge om arbetsliv, familj, relationer och företagande. Han fick mig till och med att formulera en affärsplan för ”Lägg ut”. För Lottis hjärna (som då var under lätt påverkan) var planen kristallklar och fantastisk. För Rasmus var den obegriplig. Tack Jytte för att du fått mig att tänka så att andra häpnar.

Dagens postinnehåll

1. Fick en kallelse idag av litet ovanlig slag. Det har tydligen passerat tio år sedan en annan lämnade grundskolan. Konstigt. Det känns som mycket längre sedan. Det är dags att mötas på nytt, något som kommer gå av stapeln i slutet av oktober. Ointresse blandas av nyfikenhet.

2. Fick även en lunta tjock som en telefonkatalog från SV’s rixstämma. Känns lite konstigt att en som inte gått en enda studiecirkel sitter med i en regionstyrelse för en organisation som lever på cirklar. Ser det som ett uppdrag inom ”personlig utveckling av Lotti EF”.

3. Fick höstens andra brev från bolagsverket. Det första brevet gällde platsen i Västervik Resort AB som kommer att ha sitt första möte i nästa vecka. (Kanske dags att läsa på aktiebolagslagen?) Fredde och jag tog en promenad i söndags på det kalla och tomma Lysingsbadet Det andra innebar att jag nu är en fullfjädrad FA-personlighet med reggat bolagsnamn. Ser fram emot deklarationstider 2009.

4. Fick nytt anställningskontrakt idag, med retroaktiv löneförhöjning och jobb fram till augusti. Kom visserligen inte i brevlådan..

Vi behöver verkligen en större låda utanför huset..