En chans till, trillingnötter och valkval..

I morse vid kaffet och den femtielfte diskussionen över köksbordet bestämde jag vem som skulle bli min parlamentariker de kommande åren i Bryssel.

Jag har velat, funderar, läst, argumenterat, tvivlat, retirerat flera gånger de senaste veckorna. Och slutligen, på valdagen, bestämde jag mig.

Jag började fundera på mitt val under Centerstämman i Örebro för en dryg månad sedan. Jag kände redan innan att gammelpartierna misslyckats i sin argumentation och sin handlande när det gäller intigritetsfrågorna.

Och bara för er som inte fattat – det handlar om integritet och mänskliga rättigheter. Inte fildelning.

I Örebro lyckades Centerpartiet totalt schabbla bort integritetsdiskussionen genom en extremt dålig tidsplanering. Det nyinstiftade ”öppenhetsprogrammet” hade getts 1 timer och 30 minuter för debatt och omröstning. Då föregående punkt drog över tiden fanns bara 50 minuter till förfogande.

Det första som då hände var att mötesordförande satte max 30s talartid och streck i debatten. Men hade ju en tid att hålla…

Om detta var medvetet eller omedvetet vet jag inte. Men det lämnade en mycket taskig smak av att man inte vågade ta debatten med de egna. Hanterandet överensstämde inte med vad jag förväntar mig av en demokratisk organisation.

Hur som..
Jag fick en innerlig röst skaka om gammelpartierna och då främst Centerpartiet. Jag läste Deepeds smarta inlägg, Christian Engströms uppmaning om att missnöjesrösta och Johan Hakelius text om Sverige som en valkrets i Europa.

I en tid där många försvarar/förklarar sitt politiska ointresse med att ”jag håller inte med allt som (?) står för” är det inte så konstigt att man väljer ett alternativ som inte kräver att man köper hela Aladdinasken, men både fransk nougat och körsbärslikör. Det är en möjlighet att köpa en mindre ask med bara trillingnöten. Kanske får man lite pralin för pengarna – men om trillingnöten är viktigast/godast så kan det vara värd det. Och så slipper man se åt andra hållet för att slippa körsbärslikören.

Men så kom valdagen..
Jag drog åter igenom argumenten. Och så tänkte jag på Lena Ek. En förbannat bra parlamentariker med helt ok inställning i intigritetsfrågorna (på det nationella planet behövd däremot en uppryckning).

Och jag tillhör en av dom som har åsikter i fler frågor än trillingnöten. Jag bryr mig om jordbrukspolitiken (som måste reformeras), miljöfrågorna (som borde ha EUs huvudfokus) och EU som en stark kraft i världen för fred (för vem skulle annars vara det).

Nu efteråt känns det skönt att jag inte automatröstar på centerpartiet – utan att jag verkligen prövar mitt val. Jag valde att inte utnyttja min demokratisak rätt och missnöjesrösta på Piratpartiet. Men idag vid 14:40 kryssade jag Lena Ek. Men med känslan att om inte gammelpartiet lämnar gammelretoriken och sitt toppstyre så är det förmodligen sista gången.