Varför i helvete ger man sig in i politiken?

Hörde på tv att endast 3% av alla som sitter i kommunfullmäktige runt om i landet är under 25år, och att 40% av de yngre som blev invalda för 4år sedan har valt att hoppa av, många i samband med flytt för studier eller arbete, men även på grund av att de uttråkats av byråkratin och rävspelet. Och när nu körkortet visar att det är just denna minoritet som jag försöker bli en del av så undrar jag hur det kommer gå för mig. Kommer jag bli en av dom som måste flytta från stan, eller som tröttnar på segheten och den usla retoriska förmågan (hos andra).

Jag hoppas förstås inte det, och jag tror det inte heller. Jag är av ett rätt segt virke, och om jag bara någon gång ibland kan styra diskussionen, beslutet eller tankarna hos andra in på min väg så kan jag nog känna att det är värt det.

Samtidigt så känner jag att jag har något som jag vill dela med mig av. Jag är inte typen som i ensamhet vill sitta och fundera på hur det skulle kunna bli om.. jag vill vara med och påverka. Använda mig av min fallenhet att se saker från andra sidan (jag hejar alltid på den i underläge..), och min grymt analytiska förmåga. Jag vill skapa en bättre skola, fler utbildningsvägar, förenklade regler för företagare, drivhus för unga entreprenörer, att i så stor utsträckning som möjligt ge samma möjligheter för personer på landsbygden att känna trygghet och få service som stadsborna. Jag vill att alla ska känna och ta ansvar för miljön och utvecklingen i Östersjön. Jag vill bo i en region som arbetar aktivt med att ställa om från oljeberoendet. Och vem kan bättre än jag driva de frågorna som är viktig för mig?

Som ung sitter jag även på erfarenheter som många saknar, tyvärr oftast utan egen insikt. För hur många kan på självupplevd basis svara för hur det är att vara ung idag, hur det känns att under stor press stressa genom skoltiden för att sedan vara nyexad och titta ut på en fullproppad arbetsmarknad. Hur det är att hoppa mellan projektanställningar, företag och arbetsuppgifter, hur det känns att vara 30 – 70 – 100 – 50% arbetslös i olika omgångar utan rätt till A-kassa..

Jag står inte på självklar plats till kommunfullmäktige, så jag kommer inte att tillhöra just den ädla minoriteten, men jag kommer att arbeta för att jag inte ska passera obemärkt. Jag tror på min vision, en vision som jag vill leva i, och derför kommer att arbeta för att få uppleva.

Pixelfascination..

Något för den som har mycket tid över och har förmågan att sjunka in i något totalt.

Fartligt för den som inte kan stoppa sig i tid.

kul att det aldrig tar slut..

http://interact10ways.com/usa/information_interactive.htm

Konvaljbatalj med grannarna

Dagen efter senaste bloggposten ringde det oväntat på dörren hemma på Storgatan. Inte ont anade öppnade jag, och fick syn på min ena granne (den mest bohemiska, och magraste av de två fotostudenterna som för tillfället bor under oss).

-Är det ni som har slängt min lavendel? Frågade han på sitt ilsknaste lilla bohem-sätt
-Menar du den där torra, döda plantan som satt i krukan som i vägen mitt på vår gång, så ja, då ligger den upp och ner i komposten där borta, svarade jag.
-Den var inte död, jag hade hopats att jag skulle få liv i den..
-Jag tyckte allt den såg död ut, och då det har flyttat folk in och ut här det senaste åter så trodde jag inte att det skulle vara nån som reagerade..
*tystnad*
- Jag hade lagt en rosmarin där runt hörnet, har du slängt den med?
- Kan inte påminna mig att jag varit där och rensat
- Krukan har blivit påkörd av en bil…
- ja du kan ju kolla om du hittar den på komposten..
- tack då.. (bohemen går sakta mot komposten.. )

När jag stängde dörren förundrades jag över min kyla. Var det verkligen så att jag hade slängt hans växt, och inte ens bett om ursäkt för det? Vem är jag, och var har jag gjort av Lotti?

(en kvart senare) *pling* *pling*

- Jag hittade lavendeln, och jag tänkte att du kunde ta på dig att fylla upp krukan med jord..
- ja, jag ska ändå plantera om mina växter snart, så visst..
- och sen undrar jag om jag skulle kunna ta den här.. (och så sparkar han lätt på min största blåa kruka med sin bohemfot)
-nej det tror jag inte, även om det inte sitter nått i den just nu, så kommer jag att använda den.

Då går det upp för mig. Bohemen tror att det är vi som har kört sönder hans kruka, med våra stora hemska bilar… och vet att jag har slängt hans båda (torra, bruna, döda) älskade kryddväxter. Vad kommer härnäst? Behöver jag vänta mig vedergällning? Kruka för kruka, pelargon för lavendel?

---------------------------------------------------

Soppa är förbannat tråkigt om man inte kan få något annat att knapra på till. Är inne på min andra dag, av fyra, på endars flytande föda, och håller på att bli knäpp av längtan efter motstånd.

---------------------------------------------------

Viste inte att kirurgtråd var blå. Borde den inte vara grön som allt annat i House och Greys Anatomy…

---------------------------------------------------

I did not have sex, with that man, mr Danielsson...

”Det känns kränkande” - jag förstår henne. Vem fan skulle inte bli kränkt om man blev anklagad för att ha så dålig smak..



---------------------------------------------------

en dag att vila..

Tack vare en nätverkssladd som är längre än de flesta och en gräsmatta utanför dörren till Storgatan 9 så kan jag meddela att dagens blogpost är skriven från vår solstänkta gräsmatta.

Efter tre veckors slit så är det äntligen över. 70-talet glada konferensbesökare har kommit och åkt från Figeholm, och jag har fått en natts underbar sömn under eget täcke. Jag har insett att jag nog har rätt bra koll på arrangörsbiten. Alla verkade nöjda när de begav sig iväg hemåt, och jag har blivit uppbjuden till norra delarna av Sverige för att snacka med om mina erfaranheter från Leader+.

Bra var vädret. Kanonsol och vindstilla i vårt lilla kustsamhälle.

Bäst nar nog ändå båtturen, trotts allt krångel som den innebar. Men det var förbannat vackert att se hur skärgården förändrades från att bestå av större stenar till större klippor längre norr ut, och att se Simpelvarps ”ettan”, ”tvåan” och ”trean” intil spegelblankt hav.

Mindre bra var nog damen från regionförbundet, som helt missat vilka det var hon skulle tala inför, och stod och berättade om regionförbundets arbete, och om "rupen" - "som många av er säkert varit med och arbetat fram", när endast 10 av 70 var från Kalmar län.. Pinsamt..

Sämst var nog att jordbruksdepartementet inte kommit fram till riktlinjerna inför kommande programperiod, utan återigen höll en information som inte sa något.. En programperiod som ska börja om sju månader...

Sitter och stirrar på en blå trist kruka som just nu mest innehåller gammal jord och rester från en pelargon som dött. Kanske ska jag ta tag i den där ”rabatten” som är till vänster om gången? Eller den som är till höger om trappen..
1,5 timma senare
Phuu.. inte så jobbigt som jag trodde, men gött att få det gjort… nu är rabatterna rensade på ogräs och jag är nyduschad.. Sitter på verandan och solar benen.. hehe

Fick just ett mail om att Jönson känner sig bra i knät och kommer spela i VM. Så det finns fortfarande möjlighet att ta den där efterlängtade trippeln.
Min stiliga bakgrund till datorn fick en hel den uppmärksamhet under konferensen. Varför? Jo.. min dator var nämligen ständigt uppkopplad till storbildskannonen, och mellan bildspelen så kunde jag se hur vissa tittade förundrat… hoppas åter igen att jag inte blir stämd för ”sexuella trakaserier”