Patrasket förstörde min lördag
För några månader sedan var vi på kontoret på en kurs i konflikthantering - ”så hanterar du besvärliga personer”. Heldagen på ett hotell i Norrköping har jag inte tänkt så mycket på sen dess, men idag fick jag en helt ny förståelse för vad de snackade om.
Lennart Linden pratade om hur hjärnan på en person som blir arg nästan slutar fungera. Man kan inte längre resonera, men slutar lyssna och mer än hälften av ordförrådet bara försvinner. Han kallar detta för att man går in i en ”röd zon”.
Som ”kombatant” i det här läget är det bara att lägga ner och ta det lugnt tills vederbörande lugnat ner sig och kommer in i grön zon istället. Det går ju ändå inte att resonera med någon som bara har halva hjärnan igång..
Jag skrattade gott den där dagen i Norrköping när ha drog sina exempel på hur korkat folk beter sig när de är arga. Personer som kör efter bilar som beter sig konstigt i trafiken och hytter med näven. Eller som står och skriker könsord bredvid den grönvita planen..
Personer som känner mig tror jag beskriver mig som en rätt så lugn person. Jag blir helt enkelt sällan arg. Inte ens när den demente herren gjorde så att min nya bil fick spendera 3 månader på verkstaden så blev jag arg. Eller jag trodde då att jag var arg, men uppenbarligen inte.
För idag hände det..
Fredde B och jag startade dagen med att ta en sväng på stan. Jag skulle hämta paket och köpa pärlor på Hobbyhärvan och han skulle plikttroget uppdatera vastervik.se.
I korsningen utanför H&M stod 10-12 personer från svenska motståndsrörelsen med fanor och flygblad. Patrask.nu. När jag passerade för tredje gången och de för tredje gången försökte trycka ett flygblad i näven på mig så brast det. Jag gick in i röd zon.
Efteråt var jag så arg så att jag skakade och nu, 3 timmar senare så har det fortfarande inte släppt. Men jag har klivit ut ur ordlösheten…
Det är ändå rätt fascinerande att de bara genom sin blotta närvaro stör mig så att jag inte längre fungerar riktigt. Dessa personer står för en syn som jag varken kan förstå eller acceptera. De är motståndare till att ”främlingar” jobbar som poliser, anser att judeutrotningen under andra världshistorien är ett påhitt och att kungen sviker Sverige när han pratar om mångkultur, De säljer böcker om rasbiologi och hyllningar till Hitler.
På sin hemsida skriver de att de ”representerar ett folk, kultur och historia”, vilket stör mig enormt. De här människorna representerar varken mig, eller de flesta utav den svenska befolkningen. Jag känner ingen som har sådan förvriden syn på människor och historia och helt saknar empati som de här unga förvirrade pojkarna. Och då påstå att de ”företräder ett särintresse – svenskarnas” är en redig lögn. För svenskarna i allmänhet, och jag i synnerhet tycker inte som svenska motståndsrörelsen. Det är bara att titta på senaste valet där deras politiska företrädare ”nationaldemokraterna” fick 3064 röster. ”Sverigedemokraterna” (som patrasken själva tycker är för mesiga) fick visserligen 2,95% av den totala röstmängden, men är ändå en ytterst marginell del i Sverige i stort.
I alla fall tillräckligt marginell för att man inte kan påstå att dessa förvridna pojkar företräder Sverige eller svenskarna.
De saknar de värderingar som jag anser vara grundläggande för att fritt och öppet samhälle. De skriver på sin hemsida att "Den nationella befrielsekampen skall inte följa några vedertagna ”konventioner” eller regler.” Vad kan vi vänta oss av dessa småpojkar framöver? I veckan grep polisen en grupp som planerade ett attentat i Västervik. Kamrater till dessa pojkar har gripits och dömts för brott som misshandel, mord och rån. De utnytjar de demokratiska möjligheterna när det passar dom, men har inga problem att bryta mot de samma om det främjar deras syfte. Vad kommer hända om de någon gång får makten?
Jag tror på demokrati och är förbannat glad att jag är född i ett land där jag fritt kan uttrycka min åsikt. Det innebär att jag även måste låta patrasket uttrycka sin. Men det tar emot.
Påstå inte att ni representerar Sverige, för det är även mitt land.